Anna Larsson och Göran Eliasson träffades för 25 år sedan, precis innan de båda hade kommit in på Operahögskolan. Sedan några år tillbaka driver de operan i Dalhalla som i år bjuder in till en egenproducerad föreställning av Carmen, där Anna sjunger huvudrollen. Paret har även startat och drivit en artistagentur för klassiska sångare med som mest 40 aktiva sångare. Som om det inte var nog har de även byggt ett eget operahus; Konsertladan i Vattnäs utanför Mora, vid vackra Orsasjön.
– Konsertladan var länge en gemensam dröm. Vi ville skapa en enkel, vacker spelplats och göra klassisk musik tillgänglig för alla, även för de som vanligtvis inte lyssnar på den, berättar Göran.
Det skulle ta 15 år innan drömmen blev verklighet. Allt började med en kräftskiva i byn. Vid bordet satt några musiker från Dalasinfoniettan, varav en av dem hade en bror som var byggare. Det blev starten på drömprojektet. Tomten som ladan är byggd på tillhör en gård som Anna och Göran köpte 2004. Annas fädernesgård däremot, längre ner i byn, har funnits i släkten sedan 1700-talet. Här spenderade Anna alla sina somrar som barn.
Sedan 2011 bjuder Konsertladan varje sommar in till en nyproducerad föreställning, gärna om aktuella, angelägna berättelser. I år står modeskaparen Coco Chanels liv i fokus. Ett annat år kretsade föreställningen kring svenska opera- och konsertsångaren Jussi Björling.
Anna och Göran är båda operasångare med långa framgångsrika karriärer bakom sig, vana att ömsom arbeta och resa, ömsom vara lediga i perioder. De är kända och uppskattade i branschen både i och utanför Sverige. Anna räknas som en av världens tio bästa i sitt röstfack. Men det var först långt upp i tonåren som hon vågade tro på sin förmåga. Det skapade en revanschlusta. På gymnasiet träffade hon en lärare som såg hennes potential. Något som ingen tidigare hade gjort.
– Det var hon och jag mot världen. Hon fick mig att satsa. Jag var 29 år när jag slog igenom och förstod först efteråt hur stort det var. Jag har jobbat hårt för att nå dit jag är i dag.
Det är trovärdigheten i branschen, energin och engagemanget som har byggt grunden till Konsertladan och som gör att stora operaröster från Sverige och även internationellt lockas att inta ladans scen.
Även Göran har många strängar på sin lyra. Redan som 8-åring blev han headhuntad till Stockholms Gosskör och turnerade runt i Europa. Han blev hårt drillad under åren som följde.
– Jag har varit sångare i hela mitt liv. Jag har även arbetat som musiklärare, sjungit i ett rockband och arbetat med försäljning. Man kan säga att jag gjorde allt för att undvika den ”mossiga” Operahögskolan så länge det gick, skrattar han.
Anna däremot var som en missil när de träffades, minns Göran. Det var också det han föll för.
– Anna var målinriktad. Hon satt framför mig i kören som vi båda vikarierade i och var lång och störig. Hon tyckte att jag sjöng alldeles för starkt. Det växte fram en kärlek, men också något annat. Även om vi har haft våra egna karriärer, har vi alltid gjort allting tillsammans, berättar han.
Annas målmedvetenhet lever kvar än i dag.
– Som ung hade jag med mig en kaxighet som jag har haft stor nytta av, en form av Mora-attityd. Får jag till exempel frågan om jag kan lära mig en kinesisk opera på en vecka säger jag – ja, varför inte! Att lyckas och våga tro på sig själv när det väl gäller handlar till 80 procent om mental inställning.
Även om Anna fick ont i öronen sittandes framför Göran i den där kören, imponerades hon.
– Han vågade så mycket, han ifrågasatte och var en fantastisk entreprenör och så sjöng han så jäkla bra. Den bästa tenorröst jag hört. Och jag har hört många.
De konstaterar att vad de än har tagit sig för, gör de aldrig det lätt för sig. De vill lära sig något nytt i allt de gör och tänjer alltid på gränserna för vad som är möjligt. De utvärderar och diskuterar och gör ”bokslut” över hur saker kan göras bättre, smartare eller bara annorlunda.
– Ekonomin har aldrig varit styrande. Vi utgår alltid från musiken. Det är där vi plockar ifrån. Det är hjärtat och känslorna som styr, inte hjärnan. Det är grunden i allt vi gör, samtidigt som vi på något sätt lyckas undvika röda siffror i projekten, säger Anna och fortsätter:
– Vi går vår väg och har en massa som pågår i vårt liv. Vi lever i ett ständigt kaos.
När deras två söner var små följde de ibland med på Annas turnéer. Men nu när de är äldre, 10 och 14 år gamla, är det barnens välmående som styr vad som är genomförbart. Det är Göran som ser till att allt fungerar hemma, när Anna har spenderat större delen av vintern pendlandes mellan hemmet och Royal Opera House i London och en roll som elak faster i Puccinis opera Suor Angelica i Il Trittico.
Anna och Göran har stora planer för Konsertladan och dess omgivningar; sjön och ängarna. Förra året förvärvade de ett antal timrade tidsenliga hus som ska fungera som loger för artisterna. Och i år bygger de en liten gammal timrad kafélada, där serveringen ska hålla till.
– Vi vet att logerna inte är så praktiska, men vi vill bygga upp en gammal, fin miljö. Som en by i byn. En plats med magi där publiken kan få en dos Dalarna och njuta av omgivningen, musiken, maten och gemenskapen. Alla kan bygga ett hus, men det är det du fyller huset med som betyder något, avslutar Anna.